Nästa steg till acceptans: stereotyp manlighet?

Pride-festivalen, personligen brukar jag missa den, det kommer alltid något i mellan, studier, lingvistik, meningslöst bloggande för min bloggs läsare, hur mår du idag föresten Anders? Jag har alltid tänkt att gå, det har alltid låtit så liberalt sexigt, mycket naket, uppblåsta könsorgan mm. men det har helt enkelt inte blivit av, kanske är jag rädd att få komplex av alla andra praktiskt taget nakna män, vem vet.

Min bild av pride rörelsen har alltid varit manlig, i alla fall i den mån att den är främst till för män, det kan bero på flera orsaker, att män oftast är mera utsatta för våld pga av sin sexualitet, kan också vara pga av det där dumma patriarkatet jag alltid hör så mycket dåligt om, vem vet?

Men det har alltid slagit mig att med detta i tankarna hur dumt pride-festivalen är, dom ända som övertygas genom festivalen är ju de som redan är övertygade om att behandla er jämställt. Alla andra springer ju oftast lång väg.

Jag tänkte därför utnyttja min roll som man och komma med ett förslag (allt hat som baseras på åsikter som kan förknippas med mitt kön ber jag riktas mot socialdemokraterna som vid tiden av min tidiga barn- och ungdom inte anlitade genusexperter till mitt dagis och min skola).

Pride behöver bli mera manlig, i alla fall för att nå den manliga delen av befolkningen, varför inte prata om Sparta? Kulturen som producerade världens antagligen bästa krigare genom historien, här var homosexualitet inte bara vanligt, det var obligatoriskt på grund av den var en vital del av den militära träningen!

Eller varför inte prata om Alexander den store som erövrade hela den civiliserade världen från Grekland, världen är full men massa exempel på klassiskt manliga, mytiska och väl omtyckta homosexuella män som redan nästan dyrkas av folk, så snälla sluta predika för de frälsta, ta nästa steg för ökad acceptans oavsett hur genuspolitiskt inkorrekt det må vara!

Den ljuva konsten

Jag tänkte börja med att säga, jag gillar inte konst över lag, jag har försökt åtgärda detta på många sätt, rödvin, ett "intellektuellt" skägg, till och med att blanda mina naturvetenskapliga universitetsstudier med några inom humaniora, filosofi visserligen men jag har försökt jag svär!

Men även om jag inte gillar konst så har jag förståelse för att andra människor gör det och jag har även ett vist öga för talang inom konsten om jag får säga så själv. Det finns några atelier i min närhet här i blomstrande Göteborg, jag gillar ingen av dom, men jag har respekt för att vissa av dom är statligt finansierade då det tydligt syns att de är talangfulla eller i alla fall tekniskt vältränade. Men det finns också ett gäng som får mig att må illa och detta trots att jag som student inte betalar skatt! Det är med skräck jag ser in i en relativ snar framtid som en god skattebetalare. Jag har aldrig varit emot våra höga skatter, men för mig verkar det självklart att en skattesats ska bortsett från att vara ekonomisk hållbar i längden också vara försvarbar inför dess medborgare.

Detta rör ju inte bara konsten, jag tänker på genus projekt (ja, jag tänkte se till att bli hatad av så gott som hela Sverige innan det här är över) som av majoriteten av föräldrarna och barnen det drabbar inte är välkommen men likt förbannat ska ges miljoner, i viss del av personerna som inte ens vill råka ut för dom själva. Givet, dessa människor kanske ogillar grannbyn och skulle gärna finansiera en genusexpert där men, det må vara mitt kulturellt utvecklade kön som talar men jag tror inte att de är så onda.

Så från att vara glad och väl insorterad som en stereotyp student, skäggbeklädd, en bra bit åt vänster och en spinkig djävul måste jag erkänna att Sverige har gjort mera positiv till lägre skatter, givetvis inte på bekostnad av sjukvård, skola och "stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.", ni vet de viktiga sakerna men till allt det där som majoriteten av vanligt folk inte vill finansiera om de faktiskt visste vad det gick till.

Och som en trogen följare av demokratin skulle jag faktiskt inte vara helt emot en funktion i samband med tex. deklarationen där de som ville kunde välja vart ens pengar eller delar av dem skulle gå. Pengarna från de som inte brydde sig om detta eller kände sig för dåligt insatta att ta dessa beslut skulle givetvis gå till beslutsfattarna att lägga på allt möjligt konstigt.

Är detta genomförbart? nja antagligen inte, troligt? nä, något som en dum obetänksam människa skulle säga? antagligen, något att begrunda? personligt så tycker jag det.

Ge mig respekt!

När jag var ett barn fick jag höra orden "du får den respekt du förtjänar", detta är i grunden en omskrivning av den gyllene regeln, något som fascinerade mig som barn för den var på något vis mera greppbar, och i motsats till det mesta man hör under sin tidiga barndom var det något man kan utgå ifrån hela livet.

Min erfarenhet i livet så här långt har varit att detta är ett bra sätt att se på världen, för bortsett från några idioter (dom finns ju inom alla områden) så ger folk varandra den respekt de förtjänar, det är ju på sätt och vis grunden för mänskligt umgänge, den som inte lyder regeln har rimligtvis inga eller väldigt få vänner.

Det här är en sådant bra synsätt att applicera på människor att jag brukar göra det på allt mänskligt, företag, organisationer mm. Det gör ju dom flesta, det är inte bara av skatteskäl som företag involverar sig i välgörenhet.

Med denna enkla men omfattande mening i åtanke så har det alltid förundrat mig över alla religioner, här i väst främst kristendomen och islam som alltid tycks klaga över att de inte får tillräckligt med respekt, men kanske borde dom istället för att ägna all den tid och de pengar som de lägger på att kräva mera respekt på att förtjäna mera respekt?

Så slår feminismen hål på evolutionsmyten

I debatten om jämställdhet kommer ofta frågan om biologins betydelse upp, debatten verkar präglas av tre läger, de som tror att biologin är irrelevant, de som tror att miljön är irrelevant och de som tror att "människan" är en kombination av miljö och biologi, den ståndpunkt som vetenskapen stödjer. Jag kommer inte gå in så djupt i frågan då vem som helst som har läst och kan förstå gymnasial, eller rentav grundskolans biologi kan förkasta de båda ytterligheterna.

Det jag vill skriva om är däremot om en slutsats jag fått efter att ha läst artikeln om att "biologism inte är lika med vetenskap" på Newsmill.

Jag kommer nedan skriva om evolutionen, då att förklara grunden i evolutionen skulle ta några dussin inlägg så hoppas jag på en grundläggande kunskap hos läsaren. Det slog mig nämligen att hos individer som förnekar biologins vikt mellan kön måste förneka den mellan individer inom en art, för varför skulle en eller två gener göra skillnad mellan två individer om en hel kromosom inte gör det (hur förklaras då syskons olikhet?). Det slog mig också att man inte med ett synsätt som artikelförfattarens kan förklara beteendets evolutionära uppkomst.

Låt oss göra ett tankeexperiment, låt oss ta oss tillbaka till den första livsformen som har möjligheten att få en "personlighet". Den likt alla artfränder som lever med honom kommer utsättas för samma miljö, kom nu ihåg att det inte finns något innan dem, inget som satt "normen". Så inga normer, samma miljö, alla kommer alltså ha exakt samma personlighet, det finns nu inget för evolutionen att arbeta med! Och därför har vi kommit fram till ståndpunkten att evolutionen påverkar inte beteende/"personlighet". Så fort detta inlägg är publicerat kommer jag personligen skriva till Richard Dawkin och informera om denna enorma upptäckt som de där idioterna till forskare missat alla år, det är nog samhället som format dom till att inte vilja se detta uppenbarligen!

Dagens kluring: Om ingen i gruppen avviker från varandra, hur uppstår då könsroller?

Så låter vi Breivik vinna

Attentaten i Oslo kan vi nog alla komma överrens på var en attack mot demokratin, oavsett om du stödjer det, är emot det eller helt enkelt inte bryr dig så är den saken klar. Efter dådet har en uppsjö av krav på mera politisk korrekthet eller fler tabun i debatten kommit upp. Dessa må vara likt alla samhällsfrågor, intressant att diskutera, men vi får inte glömma att varje argument för mer självcensur eller mer stigmatisering av personer och partier med "fel" åsikter så slår vi ett slag för denna Breivik. Kanske inte på det sätt han hade tänkt, men vi låter hans aktioner få oss att ropa efter mindre demokrati, mindre fri debatt, mindre frihet.

Det känns dumt att behöva säga men av vårt konstiga debattklimat i sverige antar jag att det är obligatoriskt att säga, jag avskyr det han har gjort och är varken rasist eller främlingsfientlig. Med det så löjligt uppenbara sagt... så måste man genom grundläggande logik komma fram till att om man som många debattörer kommer fram till att den fria debatten i samhället har fått honom att hata och därför göra detta dåd är svaret att begränsa den fria debatten och därigenom det fria och demokratiska samhället.

Jag är om jag får säga själv, väldigt fördomsfri och fördömer inte att många debattörer skriker efter inskränkningar i demokratin pga av terrordådet och indirekt uppnår terroristens mål, det behöver inte vara fel i sig, det är en intressant fråga att diskutera, anledningen till att jag skriver detta är dock det att jag tror att många debattörer inte har tänkt så långt och tänker man inte längre än näsan räcker så är det svårt att föra en debatt om sådana viktiga frågor. Inte för att en sådan debatt skulle få föras om nej sidan vinner.